Bland användbara datainnovationer som faktiskt uppfanns för årtionden sedan finns redundans och felhantering. Begreppen står för en hel del sunt förnuft. När en dator helt eller delvis slocknar byter man till en annan. Att göra det smidigt och snabbt kontra långsamt och med störningar, definierar skillnaden mellan bra webbhotell och dåliga.

Redundans är det mest använda exemplet. Internet är just en anslutning av flera olika nät, ett nätverk. Mellan och inom nätverk finns banor som möjliggör sidförfrågningar, filöverföringar och dataförflyttning från en plats (som kallas ”nod”) till nästa. Om du har två eller flera vägar mellan användarens dator och servern, är tillgängligheten inget problem. Att en gata är stängd betyder inte så mycket om det finns andra gator.

Naturligtvis finns haken: ”om det finns”. Att en väg inte fungerar förändrar inte den totala belastningen (mängden begärda uppgifter inom en viss tidsram). När lika många ”bilar” använder färre ”vägar” leder det till trafikstockningar.

Helt annorlunda men sammanhängande är fenomenet när det plötsligt kommer fler ”bilar”, vilket t ex sker vid en massiv virusattack. Dessutom finns ett stort antal onödiga och destruktiva program som översvämmar nätet. För att göra situationen värre kan, vid vissa tidpunkter, delar av näten stängas för att hindra ytterligare spridning, vilket ger mer ”bilar” på än färre ”vägar”.

En besläktad form av redundans och failover kan utföras med servrar, som i huvudsak är en slags ”änd-noder” i nätverksvägarna.

Servrar kan misslyckas på grund av hårddiskfel, överhettning av moderkort, minnesfel i operativsystemet, buggar, överbelastade webbserverprogram eller hundra andra orsaker. Oavsett orsak – redundans är när två eller flera servrar konfigurerats så att den ena kan ta över den andras trafik vid problem eller propp.

Det är svårare att klara än nätverksredundans, men är ändå mycket vanligt. Inte lika vanligt som det borde vara, eftersom en misslyckad server många gånger endast startas om eller ersätts eller repareras med en annan del av maskinvaran. Men det kommer mer sofistikerade webbhotellföretag med avancerad redundans.

Det är bra hemläxa för den som funderar på vilka webbhotell som ger bäst service jämfört med prisliknande företag: kolla vilka företag som ger kompetent assistans när saker kollapsar, vilket de kan göra då och då.

Ett företag kan ha som vana att helt enkelt starta om. Andra kan rensa bort det överfödiga i disken. Hårdvara med flera diskar som servern har tillgång klarar att en eller flera enheter misslyckas utan att systemet slocknar. Den misslyckade enheten ersätts och endast administratören märker att det fanns problem.

Andra företag kan ha än mer sofistikerade system. Det finns räddningsservrar som tar över från en kraschad dator utan att slutanvändaren märker något. Faktum är att i större anläggningar är det normen. När de är på plats behöver användaren som mest uppdatera webbläsaren och, bingo – allt är bra.

Ju mer webbplatsägaren kan om redundans och failover, desto bättre blir han eller hon på att förstå varför saker går fel och vilka alternativ som finns tillgängliga. Den kunskapen leder till bättre val och bättre webbplats.